23:22

Så ont i halsen. Trött i fötterna och i huvudet. En rädd och påkommen blick, en vinkande hand. Var de du gav. Du vände dig och och slängde en blick och gick. Lika bra det här. Drar djupa andetag. Hon sa, "Det är bara erat förflutna som gör de. Lärt känna varandra nu och du hade aldrig brytt dig." Det var sant, det vet jag. Men jag bryr mig inte längre. Du är en del av mitt förflutna, en del av den personen jag var förr, den personen som jag aldrig mer vill påminnas om. Du är mitt förflutna. Dit jag aldrig går igen. Hon sa, "Går du tillbaka till den skiten så dödar jag dig!" Jag vet nog fler som hade gjort de.

Humöret går upp och ner. Jag har varit orolig idag. Över konstiga saker som jag inte har tänkt på förr. usch. Sömnen är inte lika lockande som den var. Imorgon skapar bara ångest och fly härifrån ligger högst på listan. Funkar inte att bo kvar här hur mycket vi än vill så vet vi. Att dessa två världar aldrig kommer funka tillsammans. Lakan, hyllor, soffa, balkong, askfat, ett glas vin och musik i bakrunden. Drömmer jag om varje natt. Önskar, hoppas och längtar att de blir snartsnartsnart. För det finns ingen mer frihet att ta.

rädd och förvirrad fortfarande. middagen var fin. mycket finfinfin. Jag är så trött på att tänka och drömma. Jag vill bara leva lite till utan att tänka. leva lite mer utan att kräva. Varför är det så svårt att älska? sig själv och andra...