18 jan. 2010

23:00

Bitande kyla som aldrig går över. är nog så jag känner för dig och vintern. krävs en dusch och sömn för att ni ska försvinna för ett tag. men du kommer alltid tillbaka precis som vintern och kylan gör. så slingrar du dig oundvikligt. det är nog kanske så att de ska vara så? att du kommer på tal då jag precis släppt dig ur mina tankar. kylan slår till precis då man har vant sig vid värmen. jag kommer aldrig att vänja dig vid dig. du är den enda som inte ger tillbaka. säger ingenting gör du. korta samtal och cigaretter på tom mage. cyklar förbi varje dag. men du svarar aldrig längre.

Inga kommentarer:

Bloggarkiv