01:04 (Och ett jävla kaffe rus!)

Är ändå ganska nöjd med hur jag har de nu.
Med vänner
Ute liv
natt liv
Mycket som flyter på
Förutom min ålder.
That kind'a sucks...
Allt hade ju såklart kunnat vara bättre.
Men det kan de ju alltid, mer eller mindre.

Mitt förtroende för folk har dock blivit sämre
Kanske på gott och ont
Kan inte riktigt lita på att någon stannar kvar eller verkligen ALLTID ställer upp för mig och finns där. För de är ju aldrig då man verkligen behöver någon som finns där, åh lyssnar, skrattar, kramar och gör en glad. Jag förstår att man inte kan orka höra på mitt tjaffs alltid. Jag verkligen förstår för de pallar jag inte heller...
De jag trodde hade mig närmast glider iväg lite allt för ofta.
Det gör mig orolig och förvirrad.
Ibland undrar jag vem jag egentligen kan prata med. Vem som verkligen ser mig för den jag är. Och orkar med mig även fasst jag är kocko utan att bli arg.
Den som nog har tagit mäst skit i från mig och ändå älskat mig i flest år är nog Frankie <3
Min lilla älskling som nu har flyttat ifrån mig.
Men jag lovar! Jag kommer och hälsar på när hon minst anar det.

Btw, min stubin för skitsnack existerar nu mera inte.
Noll tolerans!

Vaför ödsla sin tid på att negativt kommentera andras val.
Andra åsikter och utseende.
Jag är så trött på att folk... JAG ÄR SÅ TRÖTT! På att folk kommenterar mitt utseende... Hur jag kläder mig, gör håret och SPECIELLT sminkar mig!
Seriöst! Jag kan ta mycket av folks negativa kommentarer.
Jag tycker inte ens att de är okej att försöka säga det på ett snällt sätt.
Varför inte ens försöka ge en komplemang då man ser bra ut.
Att istället upmuntra de dagarna då jag ser fin ut i era ögon.
Dessa negativa kommentarer sänker mig nått så groteskt.
Jag bryr mig inte för stunden men jag märker hur det tär på mitt undermedvetna.
Hur jag undermedvetet börjar ändra på mig efter era kommentarer och åsikter.
Tyck vad ni vill, men håll de för er själva tack!
(Jag menar ingen spesifik person med detta.)